Det egentliga CE4EUI-forumet hölls under dag 2 och 3 och omfattade såväl föredrag som gruppdiskussioner och studiebesök.
Jan Cornillie, Project Director, Clean energy for EU islands secretariat (3E)
Jan hälsade alla välkomna och konstaterade att det är rekord med deltagare som visar att allt fler ser behovet av energiomställning även på öar. Han konstaterar att sekretariatet hoppas att konferenser som denna visar beslutsfattare att även öar ska räknas. Han presenterar dagens program med inledande föredrag och sen paralella sessioner och avslutar med att lämna ordet till nästa talare.
Alejandro Ulzurrun De Asanza Y Muñoz, Head of Unit Consumers, Local Initiatives, Just Transition, DG ENER, European Commission
Han påpekar att dessa Forum ska se som inspirationskälla för fortsatt omställningsarbete. Han konstaterar att det är många nya ansikten bland åhörarna. Under det senaste året har mycket hänt inom området och vi står inför många fortsatta utmaningar. Många företag arbetar intensivt med omställningsarbetet men det är många steg kvar för implementering av omställningsarbete på ett mer generellt plan på våra öar. Han nämner fyra faktorer som påverkar: elpriset, infrastruktur, info spridning, och hållbar säker elförsörjning. Kommisionären vill att fokus ska ligga på dessa fyra faktorer. Det är viktigt att alla deltar och engagerar sig på lokal nivå och på öar. Detta manifesteras på ett tydligt sätt då det redan idag vanligen finns en struktur för internt samarbete på öar. Kommisionen har sedan flera år en aktionsplan för denna omställning. Nu finns en katalog med goda exempel på hur man arbetat framgångsrikt på öar, som kan vara inspration och hjälp för andra öar att komma efter. Många av exemplen kan även impementeras på landsbygd på fastlandet. Det gäller att hålla farten uppe. Kommisionen diskuterar nu operativa åtgärder med enskilda länder för att skynda på omställningen på öar. Avslutar med frasen: ”Keep the good work up”!
Paulo André, Chairman of the Board & CEO, Electricidade dos Açores
Paulo beskrev Azorernas elföretag. De distribuerar el på öarna och sköter elnätet och den förnybara elproduktionen från vind-, vatten- och solkraft. De har också geotermiska anläggningar för elprdouktion. År 1896 byggdes första vattenkraft verket på Azorena och 1901 byggdes den första lagringdammen för vatten, som då pumpades tillbaka upp när elproduktionen av större än förbrukningen. Idag finns också vågkraftverk och batterilagring (BESS). Fortfarande finns dieselkraftverk för balansering av nätet och som back-up. Företaget är verksamma på alla 9 öar och producerar 80 % av öarnas elkonsumtion. Övriga är privata mindre anläggningar. Dom kan ännu inte koppla ihop öarna med kabar, utan har anläggningar på alla 9 öar. På Sao Miguel är 44,5 % av produktionen förnybar varaav det mesta är geotermisk energi. De måste vara kostnads effektiva då de inte får någon statlig subvention. Fossil energi används för att kapa topparna, men går hela tiden för att snabbt (sekunder) kunna ökas för att möta fluktuationer i nätet. Inom kort kommer man att öka den förnybara andelen till 68%.
Mer kommer att visas vid studiebesöken i morgon. Det viktiga är kontrollsystemet som bibehåller nätet stabilitet mellan olika källor. Förhållandet mellan förnybar och fossil energi varierar mellan öarna. Förbrukningen varierar också mellan öarna, så belastingskurvorna ser olika ut och det ställer krav på stabilitet av kontrollsystemet. Det är en av de största utmaningarna.
Man räknar med 450 milj EUR investeringar under kommande 5 år, varav 30 % för ny förnybar energi medan 70% är underhåll och renovering av befintliga anläggningar. Mycket avser nya BESS-system för intergration av de olika elkällorna. Skilland mellan Azorerna och fastlandet är bl a liten marknad, högre kostnader, privat elproduktion, vädret, EUs regler, svårt hitta utbildad arbetskraft.
Berta Cabral, Regional Secretary for Tourism, Mobility and Infrastructure, Government of Azores
Välkomnar oss till Azorerna och tackar sekretatiatet för att ha valt Azorerna som plats för detta forum. Azorerna var en av de första öar som gick med CE-initativet 2017 Sedan dess har förbrukning av fossil energi minskat med mellan 30 och 60 % beroende på område (bostäder, transport, allmän belysning, kollektivtarfik mm). En viktig faktor är att utveckla hållbar turism. 2024 hade 2,4 milj övernattningar vilket är en utmaning och CE-initiativet bidrar till att göra turismen hållbar avseende transporter, boende mm.
João Abel Peças Lopes, Director of INESC TEC
Inleder med sitationen på Maderia som är två ör söder om Azorerna. %0 % av energi går till transporter å dessa öar. 60% är geotermal energi och 20 % är fossil. Man räkna med en stor ökning av förnybar energi och att den fossila kommer att minska både %-uellt och i reella tal. Hybridisering av vind+sol med batterilagring kommer i huvudsak att öka. Ett nytt regelverk 2019 infördes för att ge nätat på M en speiell kod som godkänner den typa av elprodultion som sker på dessa öar med många < 5 mW anläggningr. Kräver kontroll system som kan hantera många små anläggningar men balanserat system. Nya lagringssytem med pumpat vatten till reservoirer vid elöverskott. Batterisystem så att geotemiska system kan frikopplas får tid till annan. Synkrona kondensatorer insaleras för att skapa mer stabiltet. Nätet utökas för att klara förnybar energi och vattenpumpning. Säkerheten vid byte till nästa generation av teknik är nödvändig att säkra. Man undersöker också hur man kan göra hamnarna koldioxidfria genom a tt titta på leverans säkerhet, förstärning av nätet och stbilitetsstudier.
Azorerna består av nio öar med 250 000 invånare. 9 isolerade elsystem, 65% geoterma 30 % fossil. Elförbrukningen väntas öka men även viss effektivisering väntas och man räkna med att nå 80% förnybar till 2030. Man räknar med stor ökning av geotrmisk. Sol+batteri, och införsel av Madeiras system för klassificering av nätet och stbilitetsstudier samt lagstiftning för elsystemet
Graciosa har ett hybrid system som har lagningssystem och konverterare som ska klara utökning av förbrukningen. Idag beroende av diesel och sannolikt även i närmaste framtiden.
Konferensen fortsätter med parallella sessioner i grupper på temat Balancing the social, environmental, technical and economic dimensions of projects on EU islands. Session 1: Generering av förnybar energi. Session 2: Hållbara transporter.
Jag valde att delta i gruppdiskussionen om Hållbara transporter, som inleddes med några övergripande föredrag.
An overview and breakdown of GHG emissions per mode of transport and various emission reduction options – for road, sea and air transport, based on DNV’s Energy Transition Outlook work.
Eelco Kruizinga, Senior Principal Consultant, DNV Energy Systems
Varför måste vi ändra sättet att förflytta oss? Han pekar på bl a klimatförändringar och underfinansiering. Transporter är den största källan till GHG. På Baleariska öarna (bl a Mallorca) är de tre största GHG utsläppen transporter på olika sätt. Med elenergi för transport tänker vi i första hand på landfordon (bil, buss, jvg, cykel). Samtidigt som olyckor, trafikstockning mm är negativt när trafiken ökar. Genom att ändra transportsätt till aktivt (gå cykel) eller kollektivt kan de negativa effekterna minskas. Allt vi behöver kan vi nå med bil inom 45 min. Batterier kan vara väldigt olika. Vilka marina transporter bör få prioritet – godstransporter, korta persontransporter, långa persontransporter? Flyg till öar beräknas öka md 130% till 2050. För flyg är det svårt att ändra bränsle. Endast 2 % av totala GHG från flyg gäller flyg till öar, men för öar ger flyg stor andel av öns GHG. Är detta första prio att minska? Hur vill vi leva? Hur vill vi att vår ö ska vara?
Opportunities and challenges to decarbonise transport in West Estonian islands.
Ingrid Piirsalu, Estonian Islands Energy Agency
Sex öar med olika storlek och innvånarantal från 165 – 45 000. Transport står för 80 % CO2 utsläpp. Utmaningar: hur minska antal bilar, spridd befolkning, dålig kollektiv trafik, ingen cental planering, klimat, brist på data, inga regler för trafik, dålig laddinfrastruktur.
Möjligheter: myndigheter kan bidra, individer kan bidra, samhället kan bidra, samarbete mellan aktörer.
Pilotprojet: elektriska busslinjer, biobränsle till bussar, transforeming av bilfärjor, och små snabba personfärjor mm.
Hybrid and hydrogen ferries in Giglio and Giannutri and Swedish small islands
Stefano Barberis, Blue Energy Revolution
Utmaningar fartyg har olika storlek och olika energibehov, olika applikationer, olika nationella regler. Viktiga parametar: typ av fartyg, energi, tid i hamn, fart, tidtabell regler. Ofta är bästa lösningen H2+el, d v s bränslecell och elmotor.
Hur konvertera: många aspekter att begunda: skrovet, maskinrum, ombbyggnad, nybyggnad, passagerar utrymme begränsar mm.
Exempel Giglio: 10 miles sträcka. H2 bränscecell + batteri och elmotor. Har 100% fossilfri trafik under lågsäsong och 30 % under högsäsong. Dock svårt bygga om, H2 fungerar under lågsäsong, även tankning fungerar under låg-säsing, H2- behov kan produceras lokalt.
SRF-öar: dagens färjorna är för stora för lågsäsong. Förslag att bygga nya mindre färjor med H2+el drift för lågsäsong.
Sustainable Transport: challenges and opportunities for Azorean electric power systems
Fernando Henriques, EDA – Electricidade dos Açores, S.A.
Upp till 70% av energiförbrukningen går till transporter. För eldrivna transporter finns utmaningar: förnybar elproduktion, elnätet, konverteringsystem, laddsystem. Utmaning från landbaserad produktion svårt att förse hamnar med tillräcklig el för att täcka laddningsbehovet för sjöfart. För fullt elektifierade färjor för snabbladdning räcker inte dagens elkapacitet. Kan kompenseras med batterilagringssytem s k BESS-system.
El färjor kommer mer och mer när man nu får kontoll på elesytemet och kan kompensera för snabbladdning.
Projekt V2G för att samrbete för elektrifiering, Systemservice minskar kostnad och bidrar till ökad förnybar konsumtion.
Projekt EV4EU: Test av V2X fordon på azorerna.
Utmaningar: ökad elförbrukning, brister i elnätet, lagra energi, kontroll system, snabb lagring.
Möjligheter: ökad produktion, ökad autonomitet, ökad effektivitet, andra energivektorer.
Efter föredragen följde grupp diskussioner som sammanfattas i 4 bilder.
Efter gruppsessionerna och lunchpaus återsamlades alla för fortsatt samlad session.
Presentation of the regulatory inventory as a tool to support communities in developing energy projects.
Mojtaba Eliassi, Clean energy for EU islands secretariat (Th!nk E)
RI är en databas som utvecklats av CE4EUI secretariat under 2021-22. Den uppdateras nu med data efter juli 21. Databasen täcker 15 EU länder med bebodda öar. Innehåller RE Suppot schema. Nätanslutning mm. Sverige ingår i databasen. För varje land finns allmän info, CE4EUI utdessa mål, lista av utvalda öar med fakta och planerade aktiviteter. Faktablad, regelbarriärer, handbok. Innehåller tre sektioner el, kyla, mm. Även data om andra policies, lista på målgrupper. Innehåller även tillstånd och relevanta myndigheter. Läs mer.
Dagen avslutades med två olika studiebesök. Jag valde grupp 1 batterilagring och dieselkraftverk. Se bilder nedan.
Group 1: Caldeirão Battery Energy Storage System
Detta är en ny installation (2024) av ett lagringssystem med litium-jon batterier. Det består av 8 moduler med en total kapacitet på 20 MW / 20MWh och är anslutet till det lokala 60 kV fördelningsnätet på ön São Miguel. Dess främsta uppgift är att öka stbiliteten av elproduktionen på ön São Miguel och att öka flexibilteten för att möjliggöra integration av med fossilfri elproduktion.
Caldeirão Diesel Power Plant
Det är det största kraftverket på Azorena och mycket viktigt på ön São Miguel och har varit i drift sedan 1987. Det är ett kraftverk som drivs med brännolja eller diesel och har 8 generatorer med en total kapacitet på 98 MW.
Group 2: Pico Vermelho Geothermal Power Plant
Det finns två geotermiska kraftverk på ön São Miguel. De har em installerad kapacitet på 10 MW och har varit i drift sedan 2007 med gög prestanda. Förra året stor det för mer än 20% av den totala elproduktionen på ön. Det är installerat på den plats där pilotprojektet, som introducerade geotermisk elproduction på Azorerna under 1980-talet, låg.
