Första rapport från CE4EUI-konferensen. Dag 1 var en workshop om hur man kommunicerar på ett bra, relevant och effektivt sätt. Det var Samsö Energiakademi (SEA) och Island Innovations (II) som ledde workshoppen. SEA har jag besökt tidigare och det kändes relevant att de ledde denna workshop. II var en ny bekantskap. Det är en organisation som leder energiomställning på tre Europeiska (läs Holländska) öar i Karibien. Nedan följer en kort rapport. Fullständiga minnesanteckningar kommer efter konferensen.
Kort referat
Martina Cannata från Clean energy for EU Islands Secretariat hälsade alla välkomna och gick igenom dagens agenda. Där efter lämnade hon ordet till Edita Dranseikaite, från Dirctory General ENERY, European Commission. Edita försökte sätta allt i ett större sammanhang. Utan att gå in på detaljer. Hon kopplade kommissionens åtagande till de enskilda öarna och de utmaningar som finns för denna koppling. Det är faktorer som avstånd, isolering, brist på kommunikationsvägar och många led i kommunikationen mm som utgör utmaninar. En viktig faktor är också att är hitta den kritiska massan så att processer kan komma igång och drivas samt på sikt leda tilla att energiomställning kan uppnås. Hon konstaterade också att hon sett hur många dedikerade och hängivna det finns på EU:s olika öar och hoppades att de skulle lyckas få med sig de styrande.
Sen presenterade Sören från SEA deras koncept för kommunikation IDOART.
Intention – to learn, get experiences, share, be a sponge, encourage others
Desired outcome – Consensus, Experiences from other islands, pathways forward, different solutions, plant my ideas, Policy change, clarity in local rules.
Agenda – checkpoints to see that all items will be on the table.
Roles/rules – Ask open questions, Speak with an intention, Leave your role for the meeting, observers impression.
Time – decide start and stop time, discipline, follow up.
Developing the CETA should be a spiral process to pick up the public to be informed and educated of the CETA along the process time.
Så var det IIs tur att leda en session. De presenterade först sig själva och sitt arbete med tre Karibiska öar. Därefter fick vi dela in oss i grupper och göra ett rollspel. Det gick ut på att vi fick presenterat en fiktiv ö för oss med storlek, befolkning, demografi, geografi, företagande, besöksnäring, ekonomi sociala förhållanden mm. Därefter fick vi var sitt kort med presentation av vår respektive karraktär. Det var t ex en bonde, en turism aktör, en VD för energibolaget, en konsult, en fiskare, en borgmästare. När alla i gruppen presenterat sig som sina karaktärer fick vi utgångsläget. Ön har fått ett erbjudande om att kunna söka projektpengar för att anlägga en energianläggning för förnybar energi. Kraven är:
Anläggningen/arna ska ge 5 MV och vara klar/a inom 18 mån och kunna finansieras med banklån. Borgmästaren får till uppgift att kalla all till ett möte för att diskutera om ön vill, kan och hur den ska klara ett sådan projekt.
Vad som blir direkt uppenbart är att de karraktärer som ingår i rollspelet har helt olika ingångsförutsättningar för detta projekt. Vissa kommer att vara emot och vissa neutrala och andra helt för. Det blev intressanta diskussioner i grupperna som också framgick vid redovisningen. Trots att det i alla grupper fanns de som i utgångsläget var emot, så mynnade alla grupper ut i att vara för projektet. Sannolikt för att alla deltagare i grunden var för förnybar energi. Några grupper hade dock med olika skrivningar i ansökan att hänsyn ska tas till inte bara miljön utan även upplevelsen av miiljön s k visuell förorening.
Efter rollspelet fick fyra inbjudna ö-representanter berätta om sina öar.
- Nikolas Komnineas, Mayor of Astypalea, Greece
Four pillars – E-viehcles, smart mobolity, charging and energy, automatus driving. Omställning till e-fordon, utbyggd kollektivtarfike, en solanläggning med batterilagring och laddstationer runt om på ön, test med självkörande skyttelbilar (minivans). Arbete för att öka vistelsetid på av besökare på ön. Befolkning 1334. Mycket turister och deltidsboede. Stor inbesparing med byte till e-fordon. - Maria Kama, Mayor of Tilos, Greece
På Tilos har man byggt ett mikroelnät med solceller och vindkraftverk och batterilagring. Tilos självförsörjande på sol och vindel. Arbetar nu ett vattenprojekt och är certifierade för Zero-vaste island. Har också fått flera priser för ren energi. Har idag gas eller elbussar. Börja elektrifiera industrier inte bara på Tilos utan även andra öar. - Paula Bolfan, Silba Island & Zadar archipelago, Croatia
Liten ö som hör till fastlandskommun. Inga bilar på ön, Ingen egen elproduktion. Vattenbrist. Idag kan alla duscha, men alla har inte dricksvatten i kranen. 300 bofasta vintertid och 600 bofasta på sommaren. Många deltidsboende där det finns 1300 bostadshus på ön. Stor turistverksamhet sommartid ger inkomst för vintertid. Skola och två åretruntbutiker finns. På sommaren fler butiker och restauranger. Tre bassänger för att samla upp vatten vid regn. Tankfartyg med vatten kommer om behov uppstår. Privathus uppmanas att spara regnvatten och sätta solceller på taket. - Nuria Albet, La Palma Renovable, La Palma, Spain
Palma, 85 000 invånare, ca 10 % intern förnybar elförsörjning. Första vattenkraftverket kom 1896. Vill bli helt egen med förnybar energi på ön. Gjorde ett antal workshop för att skapa konsensus och peka ut riktningen för utvecklingen. Tema energi, turism, och ekonomi. Skapade osannolika samarbeten, t ex energi, astronomi och bananodling. Långsamt arbete för att skapa delaktighet. Har i dag 8 solcellsparker på ön. Motståndet har minskat och alla får nytta av billig solel. Palma börja få vattenbrist 60% av elproduktionen går till att pumpa vatten. Olika förvaltningsnivåer anvara för olika anläggningar och nu börja dessa samverka för effektivare nyttjande av regnvatten och batterilagring av el.
Efter lunch återkom Sören från SAE och gruppen från II och återknöt till samtals-/möteskonceptet. Vad behövs för ett bra möte? Vilka verktyg?
Hur bjuder vi in? Frågor att fudera kring är: Små misstag kan ge stora skador. Hur byter folk åsikt? Vi kanske behöver en intern ‘30 for 30’ kommunikation.
Öppet möte. Ha en övergipande plan för mötet och klart för uppföljning/återkoppling. Tänk på skillnd mellan delat utrymme och stängda dörrar. Fånga upp idéer från byn – Identifiera specifika projekt. Identifiera fomella representanter och lokala informella ledare. Ger ofta föredel för ön. Överätt abstrakta fenomen till något ”nära hjärtat”. Skapa neutrala förutsättningar för att få idéer att glänsa. Försök hitta vägar till HUR en masterplan kan genomföras före myndighetsförvaltningen gjort det, då accepteras HUR oftare.
Efter detta följde ett grupparbete där grupperna skulle diskutera hur en masterplan kan genomföras. Redovisning från detta grupparbete och den avslutande utcheckningen följer på bilderna nedan. Först tre bilder på redovisningen och den sista visar utcheckningen, d v s kort vad var och en tog med sig från workshoppen.
Dagen avslutades på kvällen med en inledande mottagning för kommande två dagar som utgör själva CE4EUI-forumet.
