Årets honungsskörd har varit blygsam. Sannolikt har vi fått mindre än hälften av förra årets skörd. Med det svala vädret i juni stannade allt upp och antalet bin i samhället ökades inte på i normal takt. Det är främsta orsaken till den blygsamma skörden.
Efter slutskattning av samhällena får bin vinterfoder som kompensation för den honung som skattas från samhällena. När skattningen är klar och vinterfodret utdelat kan honungsberedningen påbörjas. Den kan delas in i fyra faser som beskrivs nedan.
Fas 1 – Avtäckning och slungning
Nu är första fasen av honungsberedningen klar. Den delen består av avtäckning och slungning. Med två personer, som arbetar parellellt, hinner den ena med att avtäcka cellerna på ramarna (ta bort vaxlocken på täkta celler) i samma takt som den andre hinner med att perforera ramarna och sen slunga honungen från ramarna.
Avtäckningen sker med en speciell sorts gaffel. Med den lyfter man av vaxlocken från cellerna på ramarna. Det är ganska pilligt att göra och man måste jobba försiktigt och ytligt, så att man bara tar bort vaxlocken och inte så mycket av honungen i cellen under. Det avtäckta vaxet kan sen smätas ner och gjutas om till nya vaxmellanväggar. Det går också att använda denna typ av vax till olika hälsoprodukter.
Sen följer perforering där man med en apparat med en massa nålar sticker hål genom botten av alla celler. Det gör att det inte bildas någon vakum i cellerna när honungen slungas ut, eftersom luft kan komma in genom hålet i botten av cellen.
Vår slunga rymmer 4 ramar åt gången och körs först i åt ena rotationsvarvet för att tömma ena sidan av ramarna. Sen vänds rotationen och andra sidan av ramarna kan tömmas. En sådan typ av slunga kallas självvändande och det är rotationsriktningen som styr vilken sida av ramarna som töms. Honungen får rinna ur slungan genom durkslag, för att skilja bort de största vaxbitarna, ner i hinkar, som fylls till ungefär hälften, d v s till underkanten på durkslaget.
Denna första fas är ett rejält kladdigt arbete och görs oftast relativt snabbt i en löpande följd för att sedan kunna städa undan allt kladd och rengöra alla nerkladdade ytor och golvet. När sista ramarna är slungade infinner sig ett lugn. Den intensiva första fasen är över och man kan slappna av. Det som är kvar att göra är rengöringen av all utrustning man använt, men det kan man ägna sig åt under kommande långsamma faser.
Fas 2 – Silning
Nu följer två långsamma faser. Dessa kan man inte styra så mycket över. Det är faserna silning och omrörning. Eftersom det finns en hel del vax som följer med vid slungningen måste honungen silas. Det sker i flera steg med allt finare sil genom ett kombinerat silpaket, med grov- och finssilar. Honungen silas ner i avtappningshinkar med ventil längst ner på hinken (se bild nedan). De hinkar vi använder rymmer 30, 40 eller 60 L, vilket motsvarar ca 40, 60 respektive 85 kg honung.
Här måste honungen rinna genom silarna av egen förmåga. Det innebär många korta moment med påfyllning av silen. De finaste vaxpartiklarna sätter till sist igen silarna. Ungefär en hink kan silas genom ett silpaket innan det behöver bytas och rengöras. Man växlar mellan två silpaket.
Silningen tar därför den tid det tar. Det rör sig om dagar innan allt är silat beroende på hur mycket som ska silas och hur flitig man är att byta och rengöra silpakteten. En åtgärd som kan underlätta silningen kan vara att öka rumstemperaturen några grader så att honungen blir något mer lättflytande. Under tiden med silning ökar vi rumstemperatuten till 24 grader.
Det man också kan göra för att påverka förloppet är att regelbundet och ofta byta silpaket och göra rent det. Det gäller dock att torka silarna efter rengöring innan de används igen eftersom honungen är hygroskopisk och suger åt sig vatten. Bina gör en honung med en vattenhalt under 18%. Om vattenhalten siger över 20% kan honungen börja jäsa. Jag räknar med att silningen av årets honung kommer att vara klar i slutet av denna vecka.
Man kan välja att skala upp silningen i flera parallella linjer, beroende på hur mycket honung man har. Vi har idag möjlighet att köra två parallella sillinjer med två silpaket som alterneras på varje linje. Detta år, med den blygsamma skörden, så räcker det att köra en linje. Om man har mycket honung kan man använda en s k flytsilspåse i en flytsilshink med avtappning i överkant. Man fyller på grovsilad honung i mitten av hinken. på ytan flyter vaxet och honungen silas genom påsen allt eftersom hinken fylls och när nivån når övre avtappningen rinner den silade honungen ut. Detta system fungerar effektivt när man har mycket honung (mer än 100 L). När all honung hällts i så öppnar man den nedre avtappningen och tömmer ut den sista honungen ur silhinken. Eftersom silen då kan sätta igen kan det bli kladdig hantering av de sista 30 L honung.
Fas 3 – Omrörning
När silningen är klar kommer nästa långsamma fas. Det är omrörningen. När honungen slungats är den flytande och för att få sin mjuka och krämiga konsistens måste honungen kristallisera. Om honungen tappas på burk direkt efter silningen kommer den att kristalisera ojämnt och ge ett grovkornig, sockrig resultat. Genom att regelbundet röra om i honungen får man en jämnare och finkorningare kristallisation, som ger ett mjukt och krämigt resultat. För bästa resultat ska honungen röras om flera gånger per dag till den börjar tjockna. Det innebär flera korta arbetsmoment varje dag med omrörning i 5 min. Omrörning sker med en stor rostfri stålspiral moterad på en borrmaskin. Att röra 60 kg honung förhand blir inte effektivt och är väldigt jobbigt. När man kan se att ljusa stråk börjar bildas i honungen, då har den finkorniga kristallisationen kommit igång.
Hur länge det tar innan kristallisationen sätter igång varierar år från år. Vissa år tar det bara några veckor och förra året tog det över två månader från slungning till tappning på burk. Förhoppningsvis kommer årets honung att vara klar till jul.
Fas 4 – Tappning på burk
När kritallisationen kommit igång är det dags för den sista fasen, upptappning på burk. Denna fas måste vara en snabb procedur, eftersom när honungen börjar tjockna kan kristallisationen gå fort. Då gäller det att vara på bettet och allert när det är dags och snabbt tappa upp på burk innan honungen stelnat för mycket så att den inte längre kan rinna ner i burkarna.
Även vid tappning på burk ökar vi rumstemperaturen till 24 grader. Ibland får man också använda en värmefläkt, som blåser varmluft på hinkarna, för att värma honungen något mer så att den blir ännu mer lättflytande. Man ska dock inte värma honungen över 30 grader.
När honungen tappats på burk bör den stå någon vecka innan man börjar använda honungen. Då kommer kristallisationen att ha stabiliserats. Honungen har lång hållbarhet, men normalt sätter man ett bäst-före-datum ca 2 år från tappning. Vi årgångsmärker också honungen, så man vet vilken sommar honungen är producerad. Just nu är det således honungen från sommaren 2020 som bereds.