Spaning efter strandad boj

Det pågår ett golbalt forskningsprojekt där man försöker följa hur flytande marint skräp följer havsströmmarna i havet. Det sker genom att sätta ut bojar med sändare och solceller för strömförsörjning. Dessa får flyta fritt i havet och man följer signalerna från dessa sändare.

Olika spår efter bojar i Atlanten, Bottenhavet och Nordsjön, Helgolandsbukten

Mycket av det större skräpet driver i land på olika ställen. Man kan se att bojen som sattes ut vid Island drev mot Grönland och sen fångades den upp av Golfströmmen och drev mot Storbritanien, för att stranda på Skottlands västra sida. Bojen i Helgolandsbukten drev från Holland till västra sidan av Jylland. Bojen i Bottenhavet har nu drivit i land på Gossgrundet, Holmöarna.

Bottenhavsbojens spår

Bottenhavsbojens spår visar att den drivit iland först nära Panike strax norr om Kalles Inn på västra sidan av Replot. Därifrån har sen bojen flyttas ut till havs igen nära farlenden mellan Umeå och Vasa. Därifrån har den drivit norrut förbi Valsörarna upp i Östra Kvarken och sen västerut och lite söderut, för att sen stranda på nordöstra sidan av Grossgrundet den 22 augusti. Sedan dess har bojen legat och skvalpat i strandkanten.

Maximal förstoring av spåret vid stranden av NO Grossgrundet
Bojen liggande

Bojen är ca 50 cm och väger 5 kg. Den är delvis vätskefylld för att flyta stående så att solcellerna är vända uppåt. Efter ovädret gäller det att hitta bojen och transportera ut den till Österkvarken igen.

Läs mer om PAME, som leder detta forskningsprojekt.